Ryggmärgsskador

Vad händer i nervsystemet? - Neuroguiden

Sakkunnig
med. doktor Claes Hultling
verkställande direktör
Stiftelsen spinalis

Ryggmärgen är en förlängning av hjärnstammen

Ryggmärgen bildar tillsammans med hjärnan det centrala nervsystemet. Ryggmärgen är en direkt fortsättning av förlängda märgen i hjärnstammen. Vid sidan av kranialnerverna är det ryggmärgen som förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet. Dessutom är ryggmärgen en viktig omkopplingsstation för reflexer.

Hjärna, ryggmärg och nerver.

Ryggmärgen är tjock som ett lillfinger och sträcker sig från skallens bas i nacken, vidare genom den kanal som bildas av ryggkotorna, och ner till första och andra ländkotan. Ryggmärgen ligger inkapslad i kotpelarens vätskefyllda kanal som omges av hinnor.

Liksom hjärnan består ryggmärgen av nervceller som kommunicerar med varandra med hjälp av nervimpulser. I den främre delen av ryggmärgen finns cellkropparna till de motoriska nervceller som leder ut till musklerna och sköter kroppens rörelser. Den bakre delen av ryggmärgen tar emot signaler för känselintryck (köld, värme, smärta) från kroppen. I ryggmärgen finns också nervbanor som leder nervimpulser med information från hjärnan ut till kroppen, och från kroppen till hjärnan.

Skador hindrar nervimpulserna

När ryggmärgen skadas hindras nervimpulserna från att gå fram mellan hjärnan, musklerna, huden m.m. Man kan jämföra med att klippa av elsladden till en lampa: det blir omöjligt att tända lampan, för elektriciteten kan inte längre färdas genom sladden. Rörelse- och känselbortfallet beror på var i ryggraden skadan sitter och hur omfattande den är.

Ryggmärgsskador kan delas in i olika typer:

• Medfött ryggmärgsbråck. Bråcket uppstår under de första fyra fosterveckorna. I bråcksäcken finns både ryggmärgshinnor och nervtrådar. Delar av ryggmärgen i bråcksäckens mitt når fram till en öppen hudyta utan det skydd den skall ha av kotbågen, ryggmusklerna och huden. Här kan ryggmärgen lätt bli skadad.
• Förvärvade traumatiska ryggmärgsskador. En skada på ryggrad och ryggmärg som orsakats av en olycka, till exempel trafikolycka, fall eller dykning i grunt vatten.
• Förvärvade icketraumatiska ryggmärgsskador. En skada på grund av sjukdom, till exempel tumör, infektion eller ett åderbrock på kroppspulsådern som trycker på ryggmärgen. Trycket belastar ryggmärgen så att signaler inte går fram.

Vid traumatisk skada uppstår spinal chock

Vid traumatiska skador är den primära skadan på ryggmärgen en mekanisk skada av nervvävnad och omgivande skelett, muskler och hud. I skadeögonblicket kläms ryggmärgsvävnaden ihop för en kort sekund och oftast avstannar all funktion i uppåtgående och nedåtgående nervbanor. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan. Dessutom går djupa senreflexer samt sensorisk och autonom funktion förlorad nedanför skadenivån, vilket förlamar urinblåsa och tarm, sänker blodtrycket och förhindrar svettning. Även kontrollen av kroppstemperatur påverkas. Den här fasen kallas "spinal chock", och varar i fyra till sex veckor, fram till att ryggmärgen börjar läka. Efter den spinala chocken återkommer reflexaktiviteten men endast i undantagsfall återkommer känseln och rörelsefunktionen fullständigt.

Nästa kapitel ...