Myndigheternas hantering av en ansökan

När du lämnat in din ansökan till en kommun eller försäkringskassan – rekommendationen är att du gör det skriftligt – så finns det vissa regler kring hur myndigheten ska handskas med den. Dessa regler gäller oavsett vad det är för insats du ansöker om.

I detta avsnitt kommer dessa regler att beskrivas. Avsnittet är en fortsättning på "Att ansöka om en insats".

Förvaltningslagen
Den lag som styr hur myndigheterna ska hantera din ansökan är förvaltningslagen (1986:223), nedan kallad FL.

Syftet med FL är att garantera den enskilde individen en rättssäker behandling av myndigheterna, och att individen ska kunna tillvarata sin rätt. FL:s regler ska bidra till att ge ett så korrekt underlag som möjligt för myndighetens beslut. Ansöknings-och beslutsprocessen ska "bli rätt från början". I lagen tar man därför upp frågor som t.ex. hur handläggningen ska ske, samverkan med andra myndigheter, hur handlingar ska hanteras, hur beslut ska motiveras och mycket annat.

Nedan tar jag upp några delar i FL som vi på NHR av erfarenhet vet kan vara särskilt viktiga att känna till:

4 § "Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet" (utdrag ur lagtexten)

Detta betyder att när du vänder dig till en myndighet har du rätt att få den hjälp och de upplysningar som du behöver. Myndigheten måste tala med dig på ett språk som du förstår, och särskilt ta hänsyn till om du t.ex. har kognitiva svårigheter, dyslexi etc. När det handlar om personer som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadade, bör myndigheten vid behov anlita tolk (se vidare i 8 § FL).

Att ge dig hjälp utifrån ditt behov kan t.ex innebära att myndigheten ska hjälpa dig att fylla i blanketter och upprätta en ansökan om en insats, samt även att överklaga ett beslut som myndigheten själv har fattat(!). Detta ställer stora krav på omdömet hos myndigheternas enskilda medarbetare, och NHR:s erfarenhet är att detta inte alltid är lämpligt. Vi råder dig i stället att ta kontakt med oss på NHR för rådgivning och hjälp med detta!

Det finns exempel på fall i domstol (NHR har drivit ett par sådana) där medlemmar i tvister med kommuner och försäkringskassan vunnit processen – bl a pga att myndigheterna inte tillräckligt följt informations- och upplysningskravet enligt denna paragraf.

7 § "Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.." (utdrag ur lagtexten)

Detta är en del av förvaltningslagen som har stor praktisk betydelse. För hur länge ska du behöva vänta på att kommunen eller försäkringskassan kommer fram till ett beslut?

Lagen lämnar stort utrymme för myndigheterna att tolka vad som är "enkelt, snabbt och billigt", eller vad som behövs för att det ska vara en säker handläggning. Många av NHR:s medlemmar vittnar om långa - oskäligt långa – handläggningstider, ofta om insatser som handlar om akuta behov av hjälp.

Man bör dock tänka på att det i vissa fall kan handla om naturliga orsaker till varför ett beslut dröjer. Till exempel kan det handla om väntetider i vården, där du som ansökt inte får ett nödvändigt kompletterande intyg för att styrka ditt behov av en insats. Myndigheten ska då invänta att denna utredning blir klar innan den fattar beslut i ditt ärende.

Men även om FL lämnar utrymme för tolkning när det gäller handläggningstiden så finns det vissa ramar i praktiken. Tre månader har länge ansetts vara en gräns. JO (Justitieombudsmannen), som ska granska myndigheterna, har tex kritiserat försäkringskassan för att:

  • ha dröjt i över tre (3) månader med att fatta beslut i ett sjukpenningärende efter att man haft tillgång till komplett underlag.
  • det tagit över fem (5) månader att fatta beslut om omprövning av personens SGI (sjukpenninggrundande inkomst).

Se JO:s beslut från 9 sep 2010 här

JO har även vid upprepade tillfällen uttalat att Försäkringskassan bör fatta sina beslut om omprövning inom sex (6) veckor om det inte finns särskilda skäl.

14 § "Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.

I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra" (utdrag ur lagtexten)

Först något om begreppet "myndighetsutövning mot någon enskild". Detta betyder ungefär myndigheternas "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet". Det handlar om att du som privatperson befinner dig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs av myndigheten. Man säger också att det för att vara myndighetsutövning krävs att ärendet mynnar ut i ett bindande beslut, som du som privatperson har att rätta dig efter, om du inte vill överklaga

Tex är det myndighetsutövning när kommunen beviljar en person bidrag för bostadsanpassning (förmån), liksom att vi måste betala skatt (skyldighet). Exempel på sådant som inte innebär myndighetsutövning är när en kommun/försäkringskassan ger allmänna råd och upplysningar till dig tex om vad en lag innebär, eller när en kommun gör upp ett avtal med dig om att sköta din personliga assistans. Då är det ju inte myndigheten som ensidigt bestämmer, och du är heller inte bunden, utan kan säga upp avtalet.

Så till din rätt att muntligt lämna uppgifter, som alltså gäller enbart vid myndighetsutövning.

Som jag skrev i föregående avsnitt "Att ansöka om en insats" rekommenderas skriftliga ansökningar. En del människor tycker dock att det är svårt att förklara sig på papper, och vill hellre muntligt redogöra för sina behov i samband med en utredning. Myndigheten ska då göra en anteckning om vad du lämnat för muntliga uppgifter. Det är viktigt att se till att detta görs, samt att du får tillfälle att yttra dig över utredningen. Se vidare 15 § nedan.

15 § Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild" (utdrag ur lagtexten)

Utöver att myndigheten ska anteckna det du muntligen säger i samband med en ansökan, ska den också anteckna vad den själv iakttar eller säger, tex vid ett hembesök, eller vid en kontakt med din läkare. Det myndigheten själv iakttar ska den sedan enligt FL kommunicera med dig, så att du får möjlighet att komma med synpunkter.

17 § "Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den.."

Myndigheten ska på eget initiativ kommunicera uppgifter som den fått från någon annan med dig. Säg tex att du har viss hemtjänst beviljad av kommunen och sedan ansöker om personlig assistans från försäkringskassan. Det kan då hända att försäkringskassan tar kontakt med din hemkommun för att få reda på vad kommunens utredning visat om dina hjälpbehov. Försäkringskassan ska då berätta - dvs kommunicera - detta med dig, så att du får tillfälle att komma med din åsikt över det kommunen sagt till försäkringskassan. För det kan ju hända att du inte håller med!

20 § Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis

1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.." (utdrag ur lagtexten)

När kommunen eller försäkringskassan väl har fattat sitt beslut, skall de motivera detta skriftligt i ett brev till dig. Detta ska innehålla:

  1. Orsakerna till att myndigheten fattat det beslut de har fattat, samt vilka ev. intyg och handlingar man baserar sitt beslut på.
  2. Hänvisning till de bestämmelser och den lag som beslutet är baserat på.
  3. En beskrivning av hur du överklagar (vid avslag av hela eller delar av din ansökan)

Skälen till varför detta innehåll är viktigt att ha med är framför allt att beslut måste vara baserade på objektiva skäl och inte bara något skäl som myndigheten själv "hittar på". Vidare behöver du ju veta hur du ska argumentera vid en ev. överklagan. Man har även ansett det viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheterna.

I det fall man beviljat dig en del av din ansökan, men avslagit andra delar, så ska det tydligt framgå vad man beviljat dig och vad man avslagit. Det är endast om man beviljat hela ansökan som man inte behöver berätta skälen till beslutet.

Observera att även när det gäller beslutsmotiveringar så är myndigheten skyldig att följa innebörden i 4 §, FL, som jag beskrivit ovan, dvs de måste tala med dig på ett språk som du förstår. Om du inte begriper skälen ska du be om ett förtydligande!

I friliggande avsnitt kommer vi framöver att beskriva hur förvaltningslagen ska tillämpas vid ansökan om en specifik insats, tex färdtjänst. Vi kommer även att beskriva vad som är bra att tänka på vid en överklagan av ett beslut.

Magnus Andersson
Koordinator NHR:s rättsombud

Fotnot:
Den nuvarande förvaltningslagen har kritiserats för att vara bristfällig och alltför otydlig på ett antal punkter. Sedan 2008 pågår arbetet med en ny förvaltningslag. I den utredning som hittills presenterats, se SOU 2010:29, finns bl a förslag som ska motverka långa handläggningstider, en utökad skyldighet för myndigheten att kommunicera uppgifter med den sökande, samt starkare krav på motivering av myndighetens beslut.

Senast uppdaterad: 11 jan 2012