Är du lönsam lilla Stina?

Politiker lovar krafttag för att skapa fler jobb

Av de som saknar jobb vill 40 procent ha ett arbete samtidigt som 35 procent av företagen säger nej till att anställa med funktionsnedsättning, enligt en ny undersökning. NHR presenterade nedslående fakta vid ett seminarium i Almedalen på tisdagen och fick också stöd av riksrevisorn Claes Norgren som har granskat systemet och funnit stora brister.

Med nya snäva sjukvårdsregler och en sedan tidigare en tuff arbetsmarknad för personer med en funktionsnedsättning har tillvaron blivit ännu mera skoningslös.
Det här framkom vid NHR:s och Sanofi Aventis seminarirum på tisdagen under politikerveckan i Almedalen.

Många kan göra nytta

Roger Lindahl, t f generalsekreterare, fick förmånen att inför politiker, läkare och vårdpersonal påvisa hur illa ställt det är.
- Människor vill känna delaktighet och det gör man allra bäst genom att jobba. Inte minst ökar självkänslan avsevärt.
- Nu stoppas de, ja, många får inte ens chansen. Och ändå visar erfarenheterna att åtskilliga skulle kunna göra stor nytta om systemet fungerade och företagen visade lite mer samarbetsvilja.
På första bänk satt framstående politiker som Anders Andersson (kd), ordförande i Alliansens sjukvårdsgrupp och ytterligare två riksdagsledamöter, Gunvor G Ericsson (mp) och Ulf Nilsson (fp).

Bristande beslutsunderlag

Riksrevisor Claes Norgren berättade om en granskning av samarbetet mellan arbetsförmedlingen, vården och försäkringskassan.
- Vi fann att en persons arbetsförmåga sällan prövas på ett genomarbetat sätt. Det förekommer bristande bedömningar alldeles för ofta. Försäkringskassan saknar också tillräckligt underlag inför beslut. Och dessutom sker uppföljningsmöten alldeles för sällan.
Det stod klart för alla parter på seminariet att vårdkedjan inte fungerar. Från det att en människa blir sjuk, om och när vederbörande får träffa en neurolog, erbjuds rätt medicin, får möjlighet till rehab, till en personlig vilja och förhoppning om att få börja jobba i åtminstone viss utsträckning – det är en lång och påfrestande process.

Skräckinjagande

Ann-Marie Landtblom, verksamhetschef vid neurologen på Linköpings Universitetssjukhus, belyste problemen:
- Tillgången till bromsmediciner är väldigt olika. Det råder skräckinjagande skillnader mellan landstingen. Dessutom saknar de flesta patienter en riktig rehabträning.
Många personer tvingas till en alltför lång väg tillbaka till arbete.
- Visst handlar det också mycket om ekonomiska aspekter. En klinikchef vet att vissa behandlingar kan kosta uppemot en miljon kronor för fem patienter. Att säga ja till en sådan satsning innebär att någon annan vårdinsats måste bort.
– Men vården kan inte handla om lönsamhet, det måste också finnas en hälsoaspekt.

”Neurologivården ska prioriteras”

Här bröt Roger Lindahl in och hävdade bestämt:
- Staten måste agera. Det krävs en satsning och just neurologivården har halkat efter.
Claes Norgren lovade att ytterligare granskning ska ske av samarbetet mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen och vården.

Nationell strategi

Just det som politikerna anslog oavsett partifärg.
- Vi måste få ökad samverkan, vi måste förbättra utbildningen av neurologer och vi måste få en patienträttighetslag, deklarerade Anders Andersson, kd.

- Det behövs en rehabiliteringsfond, vi bör ha moderna sjukförsäkringsnormer och inte bara bedöma människors förmåga att jobba efter 25, 50 eller 75 procents förmåga. I Danmark fungerar Flexjobb där staten subventionerar sysselsättningen, menade Gunvor G Ericsson, mp.

- Landstingen måst få tydligare direktiv. Folk ska inte behöva byta bostadsort för att få bättre vård. Det behövs en nationell strategi, hävdade Ulf Nilsson, fp.

Thomas Ejderhov