NHR-företrädare sågar landstingets rehabplaner(nhr.se)

Marie Bager ingår i Neurologiskt Handikappades Riksförbund, (NHR) förbundsstyrelse. Hon bor i Östergötland och tycker inte att landstingets rehabiliteringsprogram duger, trots att de hävdar att en översyn har gjorts och förbättringar införts.
2005 gjordes en behovsanalys gällande rehabiliteringsområdet i Östergötlands landsting. Den visade tydligt att rehabilitering var ett eftersatt område. Bland annat att insatserna gentemot personer med kortvariga och akuta behov av rehabilitering var goda. Däremot fanns det begränsningar när det gällde återkommande och långvariga insatser och insatser för gruppen äldre med komplexa vårdbehov. Genomgången pekade också på skillnader mellan olika länsdelar.

Medvetenhet största framsteget

Förra året fick beredningen för behovsstyrning i Östergötlands landsting uppdrag att följa upp de insatser som gjorts inom rehabiliteringsområdet de senaste åren.
Uppföljningen 2011 visar att landstingets insatser inom rehabilitering har förbättrats de senaste åren, med att det "fortfarande finns förbättringspotential".
Enligt landstinget är kanske det största framsteget nu att medvetenheten om behovet av rehabilitering har ökat. Rehabiliteringsperspektivet finns i dag med i ett flertal vårdprogram och riktlinjer.

Intensivrehabilitering bantad

Marie Bager i NHR:s förbundsstyrelse kan jämföra med hur andra landsting resonerar och konstaterar att det har blivit allt sämre:
-Rehabilitering för personer med neurologiska sjukdomar och skador tillhör en mycket eftersatt grupp i Östergötland.
-Dessutom har antalet platser för den intensivrehabilitering, som landstinget kallar klimatvård, successivt reducerats. Från och med 2012 tas ett nytt steg på försämringstrappan genom att minska tiden från fyra till tre veckor. Landstingets motivering är att det ger fler möjllighet till intensivrehabilitering. Fullständigt vansinnigt! tycker Marie Bager.

Viktiga fjärde veckan borta

Hon förklarar att när NHR:s medlemmar får komma till en intensiv rehabilitering börjar de känna en positiv förändring. Motivationen växer och den förändringen inträffar ofta under den tredje träningsveckan och då är det dags att packa väskan efter årsskiftet.
-Den fjärde rehabiliteringsveckan är mycket viktig även för det fortsatta arbetet hemma! Betonar Marie Bager.

Dubbla signaler motstridiga

Hon berättar vidare att landstinget blivit mer restriktiv på att ge tillstånd för kontinuerlig intensiv rehab, tätare än var tredje år, oavsett nyttan.
-Våra medlemmar med udda diagnoser, muskelsjukdomar och ataxier har ofta bara en intensiv rehabilitering att ta till. När de frågat varför de nekas tätare rehabilitering, har de då fått svaret att de ska be om en rehabiliteringsplan från sin neurolog. Av neurologen har de sedan fått svaret att "rehabiliteringsplaner är inget vi sysslar med", konstaterar Marie Bager.

Förbättrad Stroke-rehab nys

När det gäller rehabilitering efter en stroke, hävdar Landstinget i Östergötland att personer med stroke har givits en bättre möjlighet att nå logoped.
-Det är möjligt att det initialt finns logoped, men för det långsiktiga träningsarbetet har ingen förbättring skett vad vi i NHR ser, säger Marie Bager. Hon berättar att det istället är NHR i Norrköping som träder in i strokerehabiliteringen.
-Vi erbjuder körsång, teater och samtal i liten träningsgrupp med bland annat dramapedagog som leder träningen, det ger talträning både för dem med stroke och parkinson.

Håkan Sjunnesson / NHR

Fakta om ataxi:

Vid ataxier dör nervceller i och kring lillhjärnan
Ataxier betyder koordinationsstörning och är en grupp av sjukdomar och symptom som beror på en skada i lillhjärnan eller intilliggande områden. Det som händer vid ataxier är att nervtrådar successivt förtvinar och dör, vilket gör att antalet nervceller minskar. Skadan kan vara ärftlig, bero på en annan sjukdom eller uppstå av okänd anledning. Många ataxier är så ovanliga att de inte har ett namn. Den mest kända formen heter Friedreichs ataxi och är en ärftlig sjukdom.

Celldöden orsakar funktionsbortfall
Beroende på vilken del av lillhjärnan eller omgivande delar av nervsystemet som skadas får man olika funktionsbortfall och symptom. Ju fler nervceller som försvinner desto fler symptom får patienten. Om nervtrådarna till benen drabbas får man en störning i benen och drabbas nervtrådarna till armarna störs armarnas funktion.

Läs mer om Ataxier på NHR:s neuroguide:

http://www.nhr.se/diagnoser/ataxier/neuroguiden/

Läs om den aktuella rapporten på Östergötlands landstings webbplats:

Uppföljning visar ökat fokus på rehabilitering

Landstingets insatser inom rehabilitering har förbättrats de senaste åren, med det finns fortfarande förbättringspotential. Det visar en uppföljning till hälso- och sjukvårdsnämnden... Läs hela artikeln på Östergötlands landstings webbplats>