Svensk sjukvård är inte redo för framtidens patient(nhr.se)
Publicerad 21 sep 2012-Framtidens patienter kommer att vara mycket krävande och pålästa. Den svenska vårdutbildningen måste uppdateras när det gäller möjligheterna med hela den digitala Internetsjukvården. Vården är inte redo för framtiden än. Det hävdar Håkan Eriksson, professor emeritus.
Håkan Eriksson föreläste på ett seminarium om framtidens sjukvård i Bonnierhuset i Stockholm, arrangerat av Dagens Medicin. Och det var spännande och utmanande fakta och prognoser som levererades.
Sedan 1950-talet har medellivslängden i vårt land ökat med 10 år och varje år ökar medellivslängden med två månader. Detta få till följd att år 2035 kommer 1,5 miljoner svenskar vara äldre än 65 år och 800.000 kommer att vara över 80 år gamla.
Som cancer, hjärt- och kärl och diabetes tillsammans
Lars Forsgren, professor i neurologi vid Umeå universitet, underströk i sitt anförande vikten av fortsatt utveckling av både klinisk forskning och grundforskning, trots att det är dyrt.
-Visst kostar forskningen inom neurologin mycket pengar, men inte i jämförelse. År 2010 kostade hjärnans sjukdomar sammanlagt cirka 800 miljarder euro i 27 europeiska länder. Det är samma kostnad som för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes tillsammans under samma tid, hävdar Lars Forsgren och fortsätter:
-Vi måste se till att vi får betydligt fler neurologer i framtiden. Många patienter får inte träffa sin neurolog så ofta som det skulle behövas, enligt Lars Forsgren.
Många av dagens ungdomar tatuerar sig och inom tre år har många ångrat sin tatuering. Det hävdar Håkan Eriksson efter studier. I framtiden kommer därför en helt ny privat marknad av kliniker som opererar bort tatueringar växa upp. För det är klart att det kan vara coolt att göra den här typen av omfattande tatueringar som tonåring, men det är kanske inte lika attraktivt 10-20 år senare, när man är förälder...
Många äldre än 130 år
Prognosen är att medellivslängden för de som föds år 2035 blir 100 år och med livsförlängande mediciner kommer troligen många svenskar blir över 130 år gamla. Idag är den äldste svensken 112 år.
-Detta kommer att innebära ökat vårdbehov i hemmen, många fler i den vårdande personalen, som är utbildade för att tillmötesgå krävande välinformerade patienter. Ett stort antal vårdrobotar av olika slag kommer att utvecklas och behövas, både som patientsällskap, hushållsarbete och kommunikation, hävdar Håkan Eriksson.
Läs mer om Håkan Erikssons tankar om framtidens vårdutmaningar i kommande nummer av NHR:s medlemstidning Reflex!
Håkan Sjunnesson / NHR
Redan nu finns en uppsjö av så kallade appar i alla smarta telefoner för olika former av sjuk- och hälsovårdskontroller. Håkan Eriksson professor emeritus tycker att det behövs en kvalitetssäkring av ett antal appar som också används av vårdpersonal i arbetet.
Sara Riggare har diagnosen parkinsosn sjukdom och deltog under panelsamtalet om framtidens sjukvård. Hon använder bland annet själv en app i sin telefon, för att se hur snabbt hon rreagerar i fingrarna. detta avgör sedan hur hon medicineras sig.Hon är doktorand i Hälsoinformatik vid Karolinska Institutet.
Mycket återstår innan sjukvården är redo att ta emot framtidens patient. Det framkom under panelsamtalet efter Håkan Erikssons föreläsning under framtidsseminariet. Medverkande: (fr.v.) Sara Riggare doktorand i hälsoinformatik KI med Parkinsons sjukdom, Nicole Silverstolpe ansvarig för vårdprocesser Regionalt cancer¬centrum Stockholm-Gotland, Anita Domargård specialistläkare reumatologi, KI forskare i projektet Patientens innovationssystem, Fredrik Lennartsson chef Myndigheten för vårdanalys och Johan Assarsson patientmaktsutredare. Foto: Håkan Sjunnesson / NHR
Senast uppdaterad: 21 sep 2012