Vi fuskar inte och nu börjar JAGs kamp för valfrihet(nhr.se)
Publicerad 17 feb 2012-Socialdepartementets utredare målar upp en bild av att brukare och assistenter skulle vara fuskare och så är det verkligen inte! dundrar Cecilia Blanck, ordförande i kooperativet JAG, Jämlikhet, Assistans, Gemenskap. Nu börjar de kampen för brukarens valfrihet av assistans.
JAG:s medlemmar demonstrerade nyligen i Stockholm för sina rättigheter och för assistansreformens bevarande. Efteråt samlades de i JAG:s lokaler för att värma sig efter en kall eftermiddag, både när det gäller vädret och utredningens förslag, att begränsa valfriheten i assistansverksamheten. Cecilia Blanck är ordförande i kooperativet JAG, Jämlikhet, Assistans, Gemenskap:
-Många av de brukare och assistenter jag träffar blir orättvist misstänkliggjorda som fuskare. Det är fruktansvärt att några få fuskare kan sko sig på bekostnad av de som verkligen behöver assistansen. Vi i JAG tycker också att de verkliga fuskarna ska avslöjas och sättas dit, säger ordförande Cecilia Blanck. Hon är själv god man för sin bror och en av hans betalda assistenter.
Ser klara utredningsbrister
Som JAG:s ordförande ser hon klara brister med utredningen.
-Utredningen har inte haft folk från handikapprörelsen involverade tillräckligt. Vi har bara funnits med i referensgrupp och har inte haft något att säga till om, tycker Cecilia Blanck. Hon tror att utredningens resultat är mycket överdrivet. Att minst en femtedel av utbetalda assistansersättningar skulle vara medvetet eller omedvetet fusk.
-Väldigt tråkigt att man gör antagandet att en så stor del av assistansersättningen skulle vara felaktigt utbetalt. Utredaren betonar också att det finns stor osäkerhet i hur mycket felaktiga utbetalningar det handlar om. Att det skulle röra sig om ett par miljarder är en helt obegriplig summa. Och Försäkringskassan kom i sin utredning nyligen fram till betydligt lägre siffror, konstaterar hon.
Vill ha kvar god man som assistent
Annat som upprör JAG:s medlemmar är att utredningen föreslår en begränsning av valfriheten av assistans och att en god man inte ska kunna vara betald assistent åt den man är god man för.
-Helt vansinnigt. Har en person stora kommunikationssvårigheter behövs en personligt nära god man, som kan tolka ens vilja. Som ser till att assistansen fungera bra, för brukarens största möjliga trygghet. En god man som hälsar på någon gång då och då har inte en chans att se till och kontrollera assistanskvaliteten, hävdar Cecilia Blanck.
Utredningen ratade JAG:s förslag
När det gäller risken för jäv och sammanblandning av rollerna som god man, har JAG gett utredaren ett förslag som skulle förhindra eventuell risk för fusk.
-Att en god man attesterar en räkning är en sak. Är den gode mannen också assistent kan till exempel en ansvarig arbetsledare attestera gode mannens tidrapport. Tyvärr visade inte utredaren något intresse för detta förslag, konstaterar Cecilia Blanck, som fortsätter:
Kommun vill ej ha krävande goda män
-I stället tror vi att det handlar om att goda män som är assistenter, har högre krav på assistanstid för brukaren. De är mer besvärliga och krävande och detta vill kommunerna få bort.
-Kommunerna vill ha mindre krångel och enklare hantering av brukare, som kräver så lite som möjligt. De vill att brukare ska få assistans och inte en personlig nära assistans, av personer som är väl förtrogna med brukarens subtila kroppsspråk. Kanske det enda språk han eller hon har, säger Cecilia Blanck.
Personlig integritet hotas
JAG:s medlemmar kommer nu att kämpa för att assistansen inte ska försämras och att en god man fortfarande ska få vara betald assistent. Dessutom att valfriheten när det gäller dagens personlig assistans inte tas bort.
-Det handlar om den personliga integriteten, att få ha ett privatliv bara tillsammans med familjen utan utomstående. Att barn ska få ha sina föräldrar som assistenter på nätterna istället för en mer eller mindre främmande person. Eller en äkta make som vill vara assistent åt sin partner på nätterna. Ska det inte få vara så, undrar Cecilia Blanck.
Ifrågasätter tänkt kontrollmaskineri
Utredningen pratar om att Försäkringskassan ska kunna göra fler oanmälda assistanskontroller i brukarens hem.
-Ja det låter väl i och för sig rimligt för att kontrollera fuskmisstankar. Men hur ska det gå till? När brukaren är ute och rör sig med assistans, hur ska kontrollen ske då? Eller måste han eller hon hålla sig hemma hela tiden, utifall en kontroll kommer att ske? Och vad vill man se vid de här kontrollerna? undrar Cecilia Blanck.
-Nu börjar vår verkliga kamp för att påverka makthavare att inte försämra för alla brukare. Vi välkomnar kontroll och transparens för att få bort eventuellt fusk, men begränsa inte brukarens valfrihet! Säger Cecilia Blanck, ordförande för kooperativet JAG, Jämlikhet Assistans och Gemenskap.
Håkan Sjunnesson / NHR
Senast uppdaterad: 21 feb 2012