Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning rusar – Flexjobben är en dellösning

Den 7 december släppte arbetsförmedlingen en rapport om hur arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning har skjutit i höjden. Från 2008 har gruppen som är inskriven hos arbetsförmedlingen ökat från 30 000 till dagens 68 000. Regeringens politik har misslyckats å det grövsta.

3

Skrivet av NHR
Publicerat den 08 dec 2011

Det finns två orsaker till siffrorna: finanskrisen ledde till rationaliseringar och nedskärningar och att många har överförts till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. Dessutom är konjunkturläget så att de som förlorat jobbet inte får ett nytt. Funktionshindrade står först i kön att åka ut och sist i kön för att komma in. Arbetsförmedlingen skriver rakt ut att det är svårt för gruppen att konkurrera om jobben. Samtidigt har det visat sig svårt att hitta arbetsgivare som vill nyanställa en person med subventionerad anställning. Det borde finnas en lösning på dessa problem. Vi tror att Flexjobben i alla fall är en dellösning.

I Danmark är Flexjobben en anpassad tjänst där arbetsgivaren betalar för det arbete som utförs av arbetstagaren. Kommunen betalar resten av den kolletivatalsreglerade heltidslönen. I Danmark arbetar Flexjobbaren 50 eller 75 procent.

Systemet infördes för att hålla kvar personer med funktionsnedsättningar i arbete. Den som kan få ett Flexjobb måste ha permanent och väsentligt nedsatt arbetsförmåga. Personen som söker ett Flexjobb ska riskera att trängas ut från den ordinarie arbetsmarknaden. På så vi skiljer sig Flexjobb från exempelvis lönebidraget i Sverige, som främst ska hjälpa till med återinträdet på arbetsmarknaden. Det danska systemet tillåter också större variationer i arbetstider inom 50 eller 75 % jämfört med det svenska lönebidraget.

NHR kommer arbeta för att systemet med Flexjobb ska införas i Sverige. Då kommer vi också att arbeta för att tidsgränserna 50 eller 75% görs ännu mer flexibla.

Flexjobben förhindrar alltså att folk först slås ut och sen ska återintroduceras. Och det är lättare för en arbetsgivare att se värdet att behålla en uppskattad anställd med en subventionerad anställning än att anställa en ny med subventionerad anställning.
Är inte det bättre att göra rätt från början?

Inlägget har 3 kommentarer

  • Sussi den 20 december 2011 kl 19:04

    Ska flexjobben ge samma ersättning till den anställde som lönebidrag ? Då blir det ju bara lågavlönade yrken som man kan få. Ersättningen är ju baserad på en maxlön på 16.700:-/mån, lön ölver detta får företaget bekosta själva- det blir nog inte många som gör det. Flexjobb kan nog vara bra ibland, men det kan bli mycket besvärligt för oss som inte kan säga nej, eller vi som inte känner efter, utan försöker orka mer än vi gör. Jag vill hellre ha min 50% sjukersättning så att jag med gott samvete kan gå hem när jag arbetat färdigt. Det är svårt ändå att lämna jobbet när jag ska. Jag skulle bara bli sjukare av att ha flexjobb !!!!

  • Ulf Jansson den 10 december 2011 kl 15:06

    Det handlar inte bara om dem som kan tänka sig en Anställning utan också dem som vill driva eget eller bara vara med i företagens styrelser! En funktionsnedsättning anses vara en fysisk, psykisk eller intellektuell nedsatt förmåga som beror på skada eller sjukdom som uppstått innan födseln, vid födseln eller under livets gång som ej beror på normalt åldrande! För att kunna åtnjuta sig av de lagar och förordningar som berör personer med funktionsnedsättning ska nedsättningen vara varaktig över minst ett år. I FN konvention om Mänskliga Rättigheter för personer med funktionsnedsättning står i grundtexten sensoriska funktionsnedsättningar (Fritt översatt) och ordet sensorisk betyder att känna av med sina fem sinnen, som tillexempel perception som inte alltid är intelektuellt betingat. Detta gör att fler personer i tillexempel engelsktalande länder inräknas i gruppen personer med betydande svårigheter att klara sin vardag på grund av en funktionsnedsättning. Sedan höst 2010 är ordet handikapp stryket i våra Svenska lagar, förordningar och riktlinjer till Myndigheter och civilsamhället! I dag heter det person med funktionsnedsättning som i mötet med sin miljö blir hindrad att leva, tänkas bli hindrad eller förväntas bli hindrad att leva ett så normalt liv som möjligt och ett funktionshinder uppstår! I FN Konventionen om rättigheter för personer med Funktionsnedsättning finns 50 artiklar som förstärker och förtydligar De Mänskliga Rättigheterna som Dag Hammarsköld införde 1948. I artikel 4.10 i FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det om Arbete och Sysselsättning och här nämns starta eget företag som en mycket liten del av punkt f av 11 punkter. Punkt f berör företagande! Personligen har jag mött betydande svårigheter på grund av mina funktionsnedsättningar på grund av strukturell diskriminering av företagare med funktionsnedsättning då vi inte kan tillgodogöra oss det utbud av varor och tjänster, samhällets stöd och på grund av brist på det stöd som bör finnas för att kunna konkurrera på lika villkor som andra företagare. Handisam som har Regeringens uppdrag att tillvarata funktionsnedsattas rätt gör mätningar av olika företeelser på funktionshinderområdet och när det gäller sysselsättning benämns inte företagande med ett enda ord och När det gäller Arbetsförmedlingen kan stöd utgå till redan etablerade yrkesutövare med Arbetshandikapp vad gäller företagande och inte till dem med funktionsnedsättning som vill starta eller köpa ett företag. Innan Regeringen Reinfeldt fanns ett stöd att utgå för nyetablering av företag för personer med funktionsnedsättning hos ALMI men det stödet är nu borttaget! Hos de övriga Myndigheterna och även då i förarbetena i översättningen av den för oss aktuella Konventionen nämns inte företagande i kommentarerna varken av utredaren eller av funktionshinderrörelsen, inte ett smack! Ulf Jansson, Trollhättan, egenföretagare Ulf Jansson Lextorpsvägen 7 461 63 Trollhättan tel: 0520-75805

  • Peter H den 09 december 2011 kl 17:53

    Hoppas ni kan gå vidare med frågeställningen och att frågan även uppfattas som viktigt hos dom partier som inte deltog på er konferens i riksdagen. Har själv upplevt lönebidraget som en särbehandling, där samma arbetsuppgifter gett olika lön utfirån anställninsformen.

Kommentera inlägget

Om Opinion

Målet för oss inom NHR är ett samhälle som fungerar för alla människor. Därför arbetar vi med att påverka beslutsfattare för att utveckla samhället.