NHRs Snabbanalys av assistansutredningen

Utredningen är släppt om Fusk och felaktigheter med assistansersättningen. På sida 19-26 finns en sammanfattning av utredningen som ger en god överblick.

Vi har nu kompletterat snabbanalysen med en sammanfattning av Billums förslag till kring assistansersättningen.

De lagändringar i Socialförsäkringsbalken, LSS och SOL som förslås, ska om de tas börja gälla från 1 juli 2013. Vi välkomnar alla förslag som kan stoppa kriminellt fusk, vilket säkert också några av förslagen kommer att bidra med, - ett exempel på detta är förslaget på ökat samarbete mellan myndigheter. Vad vi däremot befarar är att förslagen i slutänden kan hota en fantastisk reform som har givit de mest hjälpbehövande möjligheten och rätten leva sitt liv som alla andra.

Vi ser också att några av de förslag som ligger utanför utredningens uppdrag är ett verkligt hot mot reformens intentioner. I ett bifogat särskilt yttrande från experten Peter Sjöqvist föreslås till exempel en begränsning av antalet beviljade antalet timmar till max 24/dygn. Cirka 15 procent av brukarna, 2 400, personer har detta antal timmar eller fler. Detta skulle enligt Sjöqvist leda till en ökad efterfrågan på boende enligt LSS och kompletterande hemtjänst. Om fler människor tvingas in i boenden ser vi en farlig utveckling tillbaka till institutionssverige. Det bör också noteras att hemtjänst kan vara väl så dyrt som assistans och det är absolut inte säkert att en hemtjänstsanställd har mer specialkompetens än en särskilt utvald personlig assistent som är specialist på just sin klient. Sjöqvist resonerar just som så att dessa insatser skulle ge högre kvalitét i form av personal med specialkompetens för svårt funktionshindrade personer. Ett annat förslag utanför utredningens uppdrag var att titta på "övriga personliga behov", det vill säga här kan man läsa in vad som kan vara ett rimligt liv att leva för den som har ett svårt funktionshinder.

Överhuvudtaget är hela utredningen en mycket deprimerande läsning i stora delar. Den är genomsyrad av dystra misstankar gentemot oärliga brukare och assistansanvändare. Ord som att främja delaktighet och att värna om individens självbestämmande och integritet framstår som floskler i sammanhanget. Om att exempelvis villkoret att alltid ha sitt hem öppet för oanmälda inspektioner inte är en kränkning av integriteten, då vet vi faktiskt inte vad som är det.

Vi har en känsla av att denna utredning kommer ligga till grund för mycket arbete för rörelsen framöver. Därför håller vi på att läsa in den ordentligt och gissar att det kommer mycket mer att uttala sig om framöver. Det är i dagsläget svårt att se exakt vilka konsekvenser utredningen får. Men en sak är säker: vi kommer att följa utvecklingen noga och vi kommer att ta kampen om det behövs!.

20120227 NHRs sammanfattning av Billums förslag kring assisstansersättning

Den 16 februari presenterades utredningen om fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom den personliga assistansen. Vi på NHR har följt och fortsätter att följa utvecklingen noga, för det är av synnerligen stor vikt att LSS- reformen bevaras utifrån sina intentioner, nämligen den att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska ha rätten att leva ett självständigt liv som alla andra och vi kommer att ta kampen när och om det behövs! Då det ännu inte finns information tillgänglig om när och hur utredningen ska gå på remiss så, kommer vi att återkomma om detta när det finns mer information.

Vi vill poängtera att vi liksom andra förbund inom brukarrörelsen välkomnar alla förslag som kan stopp fusk och kriminalitet och välkomnar därför också åtgärder som försvårar och förhindrar detta. Några exempel på detta är förslagen på ökat samarbete mellan myndigheter. Samtidigt får de föreslagna åtgärderna inte på något sätt försämra livskvaliteten och rättigheterna för den enskilde assistansanvändaren.

Nedan följer en sammanställning av de viktigaste förslagen i utredningen:

• Personlig och ekonomisk lämplighet ska vara ett krav för att få tillstånd att driva verksamhet enligt LSS. Tillstånd ska kunna återkallas om tillståndshavaren inte visar sig kunna uppfylla kraven. Sedan den 1 januari 2011 måste privata företag som vill anordna personlig assistans enl. 9§2 LSS ha tillstånd från Socialstyrelsen. Inget företag för alltså starta verksamhet utan att först fått tillstånd.
• Assistansersättning ska bara få utbetalas till, förutom den försäkrade själv och till kommunen, till en assistansanordnare med gällande tillstånd.
• Assistansanordnare blir uppgiftsskyldiga gentemot Försäkringskassan. Detta innebär att anordnaren blir skyldig att exempelvis anmäla om den assistansberättigade ligger på sjukhus, är på korttidsvistelse, får barnomsorg, eller förändrat assistansbehov, eller någon annan förändring som kan påverka rätten till ersättning. Anställda assistenter ska anmälas och FK ska sedan kunna kontrollera dessa uppgifter mot timrapporter och deklarerad inkomst.
• För att ersättning ska lämnas för personlig assistans uppställs vissa villkor. Assistenten får därför inte vara god man, förvaltare eller ombud för den försäkrade, inte vara under 18 år och inte heller till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande sakna arbetsförmåga. Vidare krävs att arbetstiden ligger inom ramen för vad som är tillåten arbetstid enligt lagen om arbetstid i husligt arbete m.m. samt att assistenten är bosatt inom EU eller EES-området.
• Om närstående eller hushållsmedlemmar anlitas som assistenter ställs ytterligare villkor. Om inte anställningen sker hos kommunen måste den berättigade gå med på att assistansen får inspekteras i bostaden. Ersättningen kan annars minskas eller dras in. Kontrollerna avser att dels kontrollera att assistansbehovet är det uppgivna och dels att kontrollera kvaliteten på den assistans som ges. Ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans får dras in eller sättas ned om den assistansberättigade utan giltig anledning motsäger sig inspektion av assistansen Som närstående räknas make, maka, sambo, barn, föräldrar, syskon samt deras makar och barn.
• Möjligheterna till att rikta återkrav av felaktigt utbetalad ersättning utsträcks till bl.a. vårdnadshavare som tagit emot ersättning för ett barn.
• Retroaktiv ersättning lämnas bara om assistansen anmäls i förväg och redovisas löpande.
• Anmälningsskyldigheter införs för att underlätta myndighetssamarbete och upptäckt av felaktigheter. Kommunen får anmälningsplikt till Försäkringskassan om någon som har assersättning enl Socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, barnomsorg, eller någon annan insats som påverkar behovet av personlig assistans. Kommunen ska också anmäla om den får kännedom om något som tyder på att assersättningen används till något annat än vad den är avsedd för, respektive anmäla fall där tillstånd kan ifrågasättas till Socialstyrelsen
• Försäkringskassans möjligheter att hos Skatteverket kontrollera uppgifter om personliga assistenter och assistansanordnare stärks. Kontrollerna ska göras systematiskt och inte först vid misstanke om felaktigheter.
• Försäkringskassan ska tillföras medel för att kunna betala för egna utredningar av opartiska specialister/konsulter. Försäkringskassan ska även tillföras medel för att utveckla IT-baserade system för handläggningsstöd, uppföljning, statistik och systematisk kontroll av assistansersättning.
• Försäkringskassans första beslut om att bevilja någon assistansersättning måste bli korrekt och vila på ett sakligt och fullständigt underlag som klarlägger det individuella hjälpbehovet. Därför föreslås att Försäkringskassans handläggning av nyansökningar om Assistansersättning, bör centraliseras eller koncentreras till ett mindre antal platser så att tillräcklig kompetens och erfarenhet kan byggas upp. Handläggningen måste bli mera enhetlig och rättssäker. Målet om en enkel och snabb handläggning måste ges upp till förmån för krav på kvalitet och materiellt riktiga beslut.
• Tvåårsomprövningar bör genomföras främst för att följa upp förändringar i hälsotillstånd och hjälpbehov. Utredningstyngden skall alltså läggas på det första beslutet
• Kontrollen av tidredovisningar måste förbättras. Informationsinsatser bör genomföras för brukare och anordnare för att säkerställa att assistansersättningen används på ett korrekt sätt och att risken för oavsiktliga fel undanröjs. Detta är en viktig punkt då en av de gemensamma nämnarna för fusk anses vara felaktig tidsredovisning.
• Utöver dessa förslag föreslås också att två nya utredningar inleds. Den ena handlar om att utreda de stora regionala skillnaderna i bedömningar som görs i landet. Den andra handlar om att se över schablonersättningens utformning. Den nya modellen ska inte uppmuntra till ekonomisk vinning av ett utökat antal timmar. Den gamla modellen anses vara starkt bidragande till kostnadsutvecklingen. Förslaget bygger på en tredelad ersättning, där en del relateras till lönekostnader, en del till antalet anställda assistenter och en del till antal brukare.